Vår landskapsflaggas historia och ursprung

Våra landskapsvapen är nästan 450 år gamla. De skapades vid ett och samma tillfälle. När Gustav Vasa dog 1560 ville hans söner Erik och Johan göra en stor manifestation av begravningen. De ville givetvis hylla den döde monarken, men också ta tillfället i akt att sprida glans över Vasaätten. Det var då i planeringen av Gustav Vasas begravning som bröderna Erik XIV och Johan III lät komponera vapnen för Sveriges landskap. Det imponerande sorgetåget från Stockholm till Uppsala Domkyrka började den 17 december 1560 och tog tre dagar. Landskapsvapnen var målade på svarta befransade silkesfanor och fördes av unga adelsmän, föregångna av fyra härolder. De praktfulla vapnen gav värdighet och förväntad tyngd åt processionen.

Den äldsta kända bilden av Smålands vapen är från 1560. ”Ett snedställt rött armborst  omgivet av rosor på en guldfärgad sköld”. Vid Kröningen av Gustav Vasas son Johan III  1569, ändrades vapnet. Ett lejon håller i armborstet och rosorna har tagits bort. Den 21 januari 1944 gjordes en ny revidering men bara små förbättringar gjordes. Den officiella beskrivningen av vapnet är: ”I ett gyllene fält ett rött lejon med blå beväring, därest sådan skall förekomma, och hållande i tassarna ett uppåtvänt rött armborst med pilspets av silver samt båge och strängar svarta”.

Heraldik

Heraldik, läran om sköldmärken, är en intressant och förtätad form av bildretorik och historia. Konsten att utforma sköldmärken utvecklades under 1100-talet. Korsfararna tog korset som igenkänningstecken på skepp, vapen och sköldar. I tornerspelen vid samma tid, behövde de olika kombattanterna ett sätt att kunna särskiljas när de uppträdde i rustning med nedfällt visir. Man lät därför måla märken på sköldarna. Före varje sammandrabbning hade en härold till uppgift att noga granska sköldmärkena så att ingen förväxling kunde ske. Heraldiken utvecklades till vetenskap vars strikta regler tidigt blev internationellt giltiga och accepterade.

Vanliga vapendjur är lejon, drakar och gripar. Symboler för mod, styrka och stolthet. De skall framställas uppresta, beredda till strid och försvar med öppet gap, blottade tänder och utspärrade klor.

När man på 1400-talet började använda handeldvapen blev tornerspelen omoderna och bruket av rustning i strid överflödigt. Sköldmärkena blev i stället ett sätt för familjer och ätter att märka dyrbara statusfyllda ägodelar som silver, linne, böcker, dryckesbägare byggnader och annat. Landskapsvapnen blev symboler för tillhörighet och ett fälttecken att samlas under i orostider.

De första landskapsvapnen i Sverige tillkom under 1500-talet. Landskap som tillfördes Sverige efter fredsluten med Danmark och Norge på 1600-talet fick sina vapen då. På 1600-talet började också myndigheter använda vapenbilder, som har ett stort symbolvärde för tillhörighet. Den vikt som fortfarande läggs vid att utforma logotyper och varumärken visar att behovet av igenkänningstecken och symboler inte har minskat.

Mer information kan erhållas av Statsheraldikern på Riksarkivet i Stockholm, avdelningen Heraldik.            Följ länken: http://www.riksarkivet.se/default.aspx?id=1207&refid=1165 eller leta på www.riksarkivet.se

TILLBAKA TILL STARTSIDAN           www.landskapsflaggor.se